Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En af fänrik Ståls hjältar. Till hundraårsminnet af sista finska kriget. Af Isak Fehr - Bilder ur Sveriges forntid: Sveriges äldsta bebyggande. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han föll; och dock, hvad härlig lott
att dö som han, se’n så man fått
sitt lif med ära hölja!
Det är att trotsa glömskans sjö,
att lyftas som en grönklädd ö
ur djupet af dess bölja,
det är att dö, och dock ej dö.
Nu stråla blomsterprydt, o land,
höj öfverallt en löfrik strand
ur sommarvarma vågen,
låt rodna dina fjällars topp,
låt skimra dina strömmars lopp,
och slå mot himlabågen
i glans ditt Saima-öga opp,
Att minnet, när på denna dag
det nämner Dunckers namn som jag,
kan stolt till dig sig vända
och säga: se, så härligt log
det land, som hjältens kärlek tog;
säg, kan det hjärtan tända?
Det var för denna brud han dog.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
