Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder ur Sveriges forntid: Sveriges äldsta bebyggande. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samverkan lättar fyllandet af plikterna mot de
döda. Offertjensten till dessa måste utföras af den,
som ålder eller förstfödslorätt utpekade såsom
ättens naturlige hufvudman, och därmed följde för
honom ett själfskrifvet höfdingskap öfver sina
fränder med rätt och plikt att förmå dem till allt hvad
som kräfdes för att hålla sambandet mellan de
lefvande och de döda vid makt. Ur denna ringa
början torde med tiden större samhällen vuxit upp,
allt eftersom starkare stammar med makt
undertryckte de svagare eller dessa förenade sig till
gemensamt värn mot de starkare.
Af de religiösa föreställningarna från denna tid
hafva svaga spår kvarlefvat i folktron intill våra
dagar. Alla känna till sagorna om tomten, ett
välvilligt andeväsen, som drager välstånd till huset
och hjälper dess folk i allehanda svårigheter. Om
ett välbärgadt hus säges gärna, att det har en god
tomte, men äfven tomten kräfver gengäld för sina
tjenster, och på julaftonen, då han kommer med
skänker till barnen, plägar man sätta ut en skål
med gröt på logen för hans räkning. Men i gröten
bör finnas en smörklimp, ty tomten är granntyckt,
och snålhet eller oförnöjsamhet kan han kännbart
straffa. Så går sägnen om en bonde, hvars hus
förkofrades under tomtens flit, men som var oförnöjd
och ville förmå tomten att draga ännu mera. Han
hade gifvit akt på tomten och sett, att dennes
kläder voro slitna och dåliga, och så lät han sy en
omgång nya kläder för att förmå honom till ännu
mera flit. På julaftonen hängdes de nya kläderna
ut bredvid grötskålen på logen, och bonden var så
ifrig, att han försakade julfröjden och ställde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
