Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnan under det romerska kejsardömet. Af Ingvar Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tillgifvenhet. Så t. ex. läses på en sten
följande: »Aldrig har jag för hennes skull erfarit
någon smärta förrän vid hennes död». På en annan
står: »Aldrig har hon förorsakat mig någon sorg,
aldrig har jag hört ett ondt ord från henne». På en
tredje: »Ville jag efter förtjenst prisa min hustrus
dygder, så borde inskriften pråla i bokstäfver af
guld». O. s. v.
Den tid vi skildra, var en religiös brytningstid.
Tron på den hedniska gudavärlden var slocknad hos
större delen af bildade män och kvinnor, och tviflet
trängde sig allt djupare ned bland de breda
samfundslagren. Föreställningen om gudarnes
världsstyrelse ersattes af tron på den hemlighetsfulla
makt, som de kallade slumpen eller ödet. De
tänkte om sina gudar detsamma, som vår skald
Stagnelius låter en kör af kvinnor utropa om den
fornnordiska gudavärlden i det bekanta sorgspelet
Wisbur:
Ett ord jag ej tror
Af hvad presterna sagt
Om gudarnas makt,
Om deras försyn.
De ha mitt förakt,
Dessa hamnar i skyn.
Slumpen har tändt
Stjärnornas brand,
Slumpen har spänt
Med lekande hand
Himmelens päll
Öfver sjöar och fjäll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
