Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnan under det romerska kejsardömet. Af Ingvar Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig utbredande kristendomen, innan den senare blef
allena rådande. I denna strid hade kvinnan en
mycket betydelsefull del. I begynnelsen var det
hufvudsakligen personer af de lägre samhällslagren,
som sällade sig till den nya religiösa rörelsen, men
de tongifvande klasserna, bärarne af en högt
utvecklad andlig odling, hvilka ville använda
förståndet som måttstock och norm äfven i religiösa ting,
höllo sig länge tillbaka. Då och då trängde sig
fram till de förnämas kretsar underliga rykten om
hemliga sammankomster i grottor och på andra
undangömda ställen af folk, som ansåg, att slafven
hade lika stort menniskovärde som hans herre och
som trodde på en gud, som blifvit korsfäst, o. s. v.
Dylikt var »för judarne en förargelse och för
hedningarne en galenskap». Enstaka kristna utsagor
uppsnappades, misstyddes och sattes i omlopp. »Om
någon slår dig på den högra kinden, så vänd äfven
den venstra till åt honom.» Man kan lätt tänka
sig, huru t. ex. detta bud, lösryckt ur
sammanhanget och tolkadt efter bokstafven, skulle
förefalla de handlingskraftiga romarne, hvilka i sina
enskilda företag såväl som i krig alltid följt
grundsatsen att taga första steget och slå till, innan
motståndaren hann besinna sig, och hvilkas goda svärd
icke minst på grund af fasthållandet vid denna
grundsats hade underkufvat världen! Ville
vekliga, drömmande österländingar vända kinden till,
så gärna det! Men romaren ville slå. Man må
alltså ej undra öfver att de fortfarande lyssnade till sina
umgängesvänners och själsfränders, de hedniska
vises läror, hvilka tolkade de gamla gudasagorna på
ett förståndet föga stötande sätt som liknelser och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>