Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett hundraårsminne, den 6 juni 1809. Af Arvid Kempe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det balanssystem dess statsmän trodde sig hafva
funnit mellan statsmakterna hade visat sig odugligt
och ledt till blott skuggan af en konungamakt vid
sidan af »rikets maktegande ständer». Förhållandet
vändes upp och ned genom Gustaf III:s försök att
återuppväcka 1600-talets föråldrade politiska
former. En ny åskådning, i viss mån påverkad af den
franska upplysningslitteraturen och kännedomen om
Englands statsskick, hade nu mognat. Man sökte
nu jämnvikten i det rätta förhållandet mellan
styrande, dömande och lagstiftande makt.
Men, säger en af våra mest framstående historiska
författare, det märkvärdiga vid denna lagstiftning
var, huru litet den främmande teorien betydde och
huru starkt den äldre historiska utvecklingen gjorde
sig gällande. I stället för den nämnda tredelningen
blef resultatet en »styrande makt», med hvilken
en kontrollerad »domaremakt» sammanlöpte i dess
spets, och den »lagstiftande makten» gjordes icke
till någon konkurrerande kompanjon med en
särskild principal, hvars intressen den afundsjukt skulle
häfda, utan fick snarare en granskande och
begränsande uppgift. Konung och ständer, såsom det ännu
hette 1809, framstodo äfven nu såsom en enhet
liksom fordom, hvarvid konungen alltjämt utgjorde
hufvudet. Den lagstiftande makten, såsom den
oegentligt kallades, gjordes »visligt trög till
verkning, men fast och stark till motstånd». Äfven detta
var ett balanssystem, men ett annat än både den
politiska teoriens och frihetstidens experiment.
Ur den nya författningen må särskildt
framhållas ett par viktiga principer, som gåfvo det nya
statsskicket dess karaktär. En sådan var den, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
