Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräsen och deras betydelse för människan. Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
ledes först utöfver de högst belägna och därefter;
undan för undan till de nedanför liggande fälten.
Vanligen tillgår odlingen så, att riset sås på en
mindre plats, och då plantorna blifvit temligen stora,
flyttas de härifrån och utplanteras i rader på
terrasserna.
Det är omöjligt att ens tillnärmelsevis
uppskatta, huru stor den årliga risskörden på jorden är.
Men att den når en oerhörd siffra, kunna vi förstå
däraf, att ris är det hufvudsakliga näringsmedlet
för bl. a. Öst- och Sydasiens hundratals millioner
människor. Rätt mycket ris införes ju också till
Europa och användes mest i form af gryn.
Utom de nämnda finnas ännu flera sädesslag
bland gräsen. De viktigaste äro hirs i Asiens
mellersta delar, negerhirs i Afrika och durra i Afrika,
Indien, Nordamerikas varmaste trakter och äfven
Sydeuropa.
Nämna vi så fodergräset timotej samt
bamburören, så återstår bland viktigare
kulturväxter inom gräsfamiljen blott sockerröret, som
vi till sist vilja egna några ord.
Sockerröret är ett högväxt, 2—4 meter långt
gräs med kraftig mångårig rotstock och en grof,
ända tiill 5 cm. tjock stam. Denna är ej som hos de
flesta öfriga gräs ihålig mellan lederna, utan liksom
bos majsen fylld med en saftig märg. Det är i denna
som sockret företrädesvis upplagras. Sockerrörets
urhem är Ostindien, där dess odling är uråldrig, och
det har sedan spridt sig vesterut, så att det år 714
e. Kr. kom till Spanien och 1420 till Kanarieöarna
o. s. v. Nu odlas det i alla länder med tillräckligt
varmt klimat (minst 25° C. i årlig medeltemp.). Soc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
