Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltzar von Platen och Göta kanal. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
stammen i urdagarna ned sina bopålar, och
förbindelsen öfver land dem emellan var icke
svårare, än att ur deras samling! i tidernas längd ett eget
svenskt rike kunde växa upp. Men denna
förbindelse var dock tillräckligt svår, för att behofvet
af lättnad däri tidigt skulle göra sig kännbart.
I ett frestande grannskap till Venerns vida yta
rullade Göta elf sina segelbara vågor ned moj"
öppna hafvet, och de stycketals farbara åarna i
östergötland inbjödo af sig själfva till att förena
dem med en sammanhängande farled. Från
Munkeboda slott invid det nuvarande Norsholm skådade
Linköpings biskopar ut öfver Motala ströms
ut-flödö ur Roxen, men den stora ’elfvens väg till
Bråviken spärrades genom en lång rad af forsar
och fall. Icke underligt då, om det var hos dessa
myndiga biskopar, söm tanken på en farled mellan
båda hafven först tog bestämd form. Allbekant år,
hurusom idet xar Hans Brask, den siste katolsk^
prelaten på Linköpings! biskopsstol, som vid ett
möte i Tälje 1516 först förde denna tanke ut i
världen. Men reformationen gaf honom snart andra
saker att ;sköta, och den praktiske kung
Gösta,-som sände honom ij landsflykt,’ hade också annat
att tänka på.
Så fick förslaget hvila, till dess behofvet af
en underlättad samfärdsel i det pånyttfödda
svenska riket började på allvar göra sig kännbart.
Redan under sin sträfvan att bryta bygd i den
värmländska delen af sitt hertigdöme hade Karl IX fått
lära sig inse, hvad det ville säga, att de mäktiga
fallen vid Göta elfs utlopp ur Venern stängde
den stora sjön från hafvet. Namnet Karls graf
invid Rånumsfallen bär ännu vittne om hans försök
att dana en väg för skeppen mellan sjön och
elfvens nedre lopp. >
Därvid fick det länge stanna, och under
storhetstiden fingo våra inre uppgifter i mångt och
mycket stå tillbaka för de yttre. Men från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
