Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltzar von Platen och Göta kanal. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALTZAR VON PLATEN OCH GÖTA KANAL. 229
yttre politiken kom åter en väckelse för Sverige
att taga upp den stora kanalfrågan. Under
striden med de katolska makterna fann Sverige länge
en naturlig bundsförvant i Holland, hvilken då intog1
Englands nuvarande ställning såsom världshafvens
behärskarinna. Holland hade efter Hansans förfall
grundat en stor del af sin välmakt på handeln med
östersjön, men vägen till detta haf gick genom
Öresund, och vid dess stränder var Danmark herre.
Daniskarna hade funnit det enligt med sin fördel att
taga tull af alla fartyg, som gingo genom Sundet
till eller från Östersjön, och inkomsten af
denna-tull blef mera gifvande, i den mån sjöfarten
mellan det inre och det yttre hafvet blef lifligare.
Men Holland dref den mesta sjöfarten på
Östersjön och hade därför den drygaste känningen af
Öresundstullen. Till sist kändes denna så tung,
att de holländska generalstaterna vände sig till
den svenska riksförmyndaren Axel Oxenstierna med
lifliga uppmaningar att låta Sverige bygga en
kanal mellan båda hafven. Men om en sådan kanal
skulle fylla sitt ändamål, måste den blifva en
världsfarled, tillgänglig för de största skepp, och
en sådan hade det fattiga Sverige icke krafter
att åstadkomma ens i de dagar, då det skref lagar
för Europas furstar och folk.
I stället sökte den nya svenska stormakten
att lösa uppgiften på en annan väg, nämligen
genom ett fritt öresund. Vid freden i Brömsebro
1645 fick Danmark finna sig i, att sundstullen
upphörde för svenska fartyg, och denna tullfrihet
"bekräftades 1658 i Roskilde, när Öresunds östra
strand blef svensk mark. Men den nya tullfriheten
gällde allenast för svenska skepp, och i stället för
att helt och hållet frigifva sjöfarten i Sundet,
hvarpå Oxenstierna varit betänkt, visade konung Karl
Gustaf lust att dela tullen med Danmark och
gjorde Holland och öfriga sjömakter till sina naturliga
fiender. Tullfriheten i Öresund varade jämt upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
