Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma mineral förekomma där som här. Mineralen hafva det
företrädet framför växter och djur, att de kunna ega bestånd, utan
att det är någon nödvändighet för dem att lefva.
Men läsaren vill veta, om lefvande väsen förekomma på månen.
Då vatten och luft ej finnas därstädes, kunna de djur och växter
vi känna från jorden ej lefva på månen. Om vi nu vore säkra
på att utom djur och växter inga lefvande väsen förekomme i
världsalltet, så kunde vi utan vidare med nej besvara frågan om
lefvande väsens förekomst på månen. Men det är sannolikt, att
på andra himlakroppar varelser förekomma, som vi, om vi nogare
kände dem, väl skulle kalla lefvande, men dock hvarken djur
eller växter. Det är alls icke omöjligt, utan till och med
sannolikt, att dessa väsen hafva en lika underbar byggnad som de
jordiska lefvande varelserna.
De kroppsliga organismerna bestå hufvudsakligen af ägghvita
och vatten. Då ägghvitan i enlighet med sin natur koagulerar
vid 60 till 80 graders värme, och vattnet fryser vid 0 grader, så
kunna lefvande väsen ej uthärda en värmegrad öfver 60 till 80
grader eller under 0 grader utan att dö. Den slutsatsen skulle
då ligga nära till hands, att äfven jorden antingen helt och hållet
eller till största delen vore obeboelig för lefvande väsen. I själfva
verket se vi också om vintern nästan hela naturen skenbart
hemfalla åt döden. Men en följd af underbara förättningar hos de
kroppsliga organismerna uppehåller lifvet. Fåglarnas och
däggdjurens varmblodighet låter dem fördraga vinterkylan, så att
denna ej intränger i kroppen. Insekterna gömma sig under vintern
för kylan under jorden eller i trädens bark. Barken liksom
sädeskornets hölje är en så dålig värmeledare, att lifvet innanför dem
blir skyddadt. Den underbara inrättning, som kallas gälar,
tillåter fiskar och andra i vattnet lefvande djur att för sin andning
använda den ringa mängd luft, som uppsuges af vattnet.
Besinnar man, huru genom anpassning det organiska lifvet på
jorden består under de skenbart mest omöjliga förhållanden, så kan
man antaga, att det äfven på de andra himlakropparna under helt
andra villkor slår sig igenom, ja till och med trifves och blomstrar.
Innan man inlåter sig på frågan om lifvet på månen, måste
man bestämma begreppet animaliskt «lif«. Det förklaras af
naturforskarne på olika sätt. Ämnesomsättning, andning, tillväxt,
fortplantning eller åtminstone någon af dessa egenskaper nämnas
såsom villkor för lifvet. Ett ljus, en lampa, ett lokomotiv hafva
ämnesomsättning och andning, det sistnämnda äfven rörelse. En
kristall kan växa till. Sönderdelar man den och kastar de små
styckena i deras moderlut, så blifva de medelpunkter för nya kristaller,
en process, som kan betecknas som fortplantning. Men ändå se
vi ej i dessa företeelser något lif.
Sammanfatta vi hvad här blifvit yttradt, säga vi: Det är ej
omöjligt, att på eller i månen försiggå regelbundet återkommande
förlopp, som vi, om vi nogare kände dem, skulle beteckna som
ett slags lif. Däremot kunna organismer, som vi skulle benämna
djur eller växter, icke förekomma på månen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
