Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Fredrik Ferdinand Carlson. Uppfostraren, statsmannen, häfdatecknaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK FERDINAND CARLSON. 255
nas utbildning ega den mägtigaste inflytelsen, och
däraf kommer den stora vigt, som fästes vid
språkstudier, i synnerhet de klassiska.» Med en sådan
uppfattning höll Carlson naturligtvis fast vid 1820
års skolordning, byggd på grundsatsen om två
slags skolor, lärdomsskolor och apologistskolor,
skilda allt från begynnelsen, och af hvilka de förra
bibehöllo traditionerna från fordom, samlade som
de voro omkring latinet och grekiskan, teologien
och hebreiskan. Ej ens från hebreiskan kunde,
"enligt stadgan, befrielse erhållas. Apologistskolorna
afsågo »beredande till allmän medborgerlig
bildning». Med sin skarpa blick insåg Carlson väl.
bristerna i denna skolordning; särskildt fann han,
att den medborgerliga bildningen genom
apologistskolorna ingalunda vore så tillgodosedd, som tiden
kräfde. Dessa skolor sörjde nämligen icke för
medelklassen; därför ville han utvidga
läroverkssystemets organisation, så att den komme att
inrymma anstalter för samhällets olika ändamål och
behof. Men han ville ej vara med om att rubba
grundvalarna för hela inrättningen.
Striderna om läroverken fortgingo med
oförminskad liflighet, och Carlson blef ingalunda
främmande för dem. Under tiden mognade den
allmänna meningen och fällde allt bestämdare utslag
till förmån för en princip, som bröt mot det
bestående. Och slutligen bragte riksdagen frågan
till ett afgörande. »Den senare tidens fordringar»,
heter det i ständernas skrifvelse vid riksmötet 1847
—1848, »på flera och fullständigare tillfällen till
inhemtande af de kunskaper, hvilka, mindre
beroende af egentlig klassisk bildning, anses grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
