Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Fredrik Ferdinand Carlson. Uppfostraren, statsmannen, häfdatecknaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK FERDINAND CARLSON. 259
ma klass». Det onda ville han dock bota »genom
en harmonisk behandling vid undervisningen»; en
omflyttning af ämnena kunde icke bringa någon
hjälp. Han vidhåller såsom statsråd samma
ståndpunkt vid 1870 års riksdag, och ännu vid 1878 års
riksdag förklarar han, att »några allvarliga
bekymmer för det uppväxande slägtets fysiska
beskaffenhet ej förefinnas» till följd af den rådande
anordningen af undervisningen. Och den gången
kunde Carlson stödja sig på uttalanden af
gymnastiska centralinstitutet och skolinspektionerna.
Sedan Carlson erhållit säte i statsrådet såsom]
läroverkens högste målsman, förde han med stor
energi sina åsigter om undervisningsväsendet
framåt; reglementen, stadgar och förordningar för de
flesta grenar inom denna art af administrationen
bära hans namn. Motstånd saknade han ingalunda,
hvarken inom lärarnes led eller studenternas,
hvarken inom riksdagen eller pressen. Men med en
konsekvens och en målmedvetenhet, som icke visste
af något hinder, sökte han leda utvecklingen i de
fåror, som han själf utstakat.
Läroverksfrågan lyckades han väl icke lösa,
men han förde frågan framåt. Han framkallade en
skicklig lärarkår och en aktningsvärd uppsättning
af läroverksrektorer ;sumt lyckades ställa lönerna
i rimligt förhållande till deras ansvarsfulla
uppdrag. Han har vidare infört
klassföreståndaresystemet såsom ett uppfostrande element vid
läroverken, genom profåret beredt unga män tillfälle
att vinna pedagogiska insigter och pröfva sina
anlag och krafter, innan de på allvar sökte
inträde på lär arbanan, genom afgångsexamen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
