- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1912 /
38

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Bottenhafvet till norska gränsen. Af Birger Gezelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.

undergått sedan istiden, och ytterligare
undersökningar skola säkerligen ge oss ett någorlunda
säkert årtal för den tid, som förflutit, sedan isen
täckte landet.

Järnvägsresan från Ragunda till Bräcke, där vi
öfvernattade, erbjöd intet af intresse. Vi befunno
oss nu åter uppe i skogsmarken och bland
myrarna, bebyggelsen och odlingen var klen, och den
stenbundna marken såg ej ut att kunna lemna
några rikare skörder. Äfven bortom Bräcke på vägen
till Östersund hade, att börja med, trakten samma
utseende. Vi passerade den s. k. isdelaren, d. v. s.
det område, där under istiden isen låg längst qvar
och därigenom hindrade af vattningen från de vester
därom belägna trakterna. Till följd häraf voro
stora delar af Jämtland täckta af issjöar, som att
börja med fingo sina aflopp åt vester, alltså genom
Norge, tills de, allt eftersom isen smälte undan,
började afvattnas åt öster. Men då var mången
gammal floddal stängd, och en ny fåra måste
uppsökas. Däraf förklaringen till många
egendomlig-ter i Jämtlands flodsystem, som t. ex. att
Indalself-ven af vattnar Storsjön från dess nordliga del, då
man väntade ett sydligt aflopp. Likaså förklaras
formen på Refsundssjön, som vi passerade, däraf,
att vi här hafva att se ett gammalt flodlopp.

Men vi nalkas nu Storsjön, och hela trakten har
fått ett helt annat utseende. Bygden blir rikare,
skogen har fått vika för åkrar och ängar, och de
låga sjöstränderna äro förvånande tätt bebyggda.
Detta intryck förstärks kanske öfverdrifvet
däraf, att de jämtländska gårdarna vanligen utgöra en
hel samling af hus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1912/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free