Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Bottenhafvet till norska gränsen. Af Birger Gezelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOTTENHAFVET TILL NORSKA GRÄNSEN. 37
så starkt, att liarna bli alldeles slöa vid slåttern
på ängarna intill. I tidernas längd bildas här ett
lager af den allra finaste sand, en liten ansats
alltså till hvad vi kalla »lössjord», af hvilken i
synnerhet Kina har så mäktiga lager.
Trakten kring Hammarforsen ger oss alltså —
om också i liten skala — prof på bildningar, som
eljest tillhöra ett helt annat klimat än vårt,
nämligen stenöken, sandöken och ett slags stepp. Fingo
vi alltså här. tillfälle att iakttaga ännu p å g å e
n-d e förändringar inom naturen, blef däremot den
fasta berggrunden alldeles intill fallet ett
åskådningsmaterial, där forna väldiga omdaningar
kunde utläsas. Berggrunden hade ursprungligen
utgjorts af en vulkanisk bergart, diabas, men den
hade sprängts sönder af en glödflytande massa af
granit. Denna påverkade samtidigt diabasen, så att
gränserna mellan dem blifvit otydliga. På sina håll
hade sedan berggrunden ytterligare genomsatts af
porfyrgångar. Här fanns alltså tillfälle till
iakttagelser af mångahanda slag, och vi sletos mellan
begäret att få ett varaktigt minne af vårt besök
vid Hammarforsen i form af belysande stuffer,
och den mera förgängliga njutningen af det
storartade fallet, öfver hvilket vi från qvarnen hade
en den präktigaste utsigt.
På vägen ned till Eagunda station besågs
som hastigast en genom de olika lagren gående
genomskärning, som bildats af en nu obetydlig
bäck. Den hade skurit sig ned först genom morän
och hvarfvig ishafslera, sedan genom fjordlera och
fjordmäla, som så småningom öfvergått i
sjösediment. Dessa lager angifva alltså de öden, trakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
