Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Något om snyltande djur och växter. Af T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
afvel i stor skala, lidit mycket däraf, såsom t.
ex-England, Frankrike, Argentina m. fl.
Härmed afsluta vi denna kortfattade skildring
af snyltdjuren, dessa egendomliga varelser, som
hemsöka alla lefvande, till djurriket hörande
väsen, från människan ända ner till den lägst stående
djurform, ja, vi hafva till och med exempel på, att
parasiten kan vara nära nog lika stor som
det-djur, på hvilket det lefver och af hvars lifssaft
den hemtar sin näring.
Bland snyltväxterna vilja vi här fästa
uppmärksamheten endast på två stycken, af hvilka den ena
är den bekanta mjöldrygan, och den andra
klöfversnär jan.
Den förra, mjöldrygan, väljer till näringsväxt
företrädesvis vår odlade råg, men hemsöker någon*
gång äfven hvete, korn och andra grässlag. Liksom
andra svampar utvecklas den utbildade
svampväxten från sporer, hvilka äro så lätta, att de
föras-omkring af vinden. På detta sätt komma de in
i rågblomman och leta vägen fram till pistillens
fruktämne. Här gro de och utveckla snart ett
gråhvitt, mjukt svamptrådslager, ett filtartadt ämne,
som genom afsnöring af groddceller fortplantar
växten. "Groddcellerna ligga inbäddade i ett af
svampen afsöndradt sockerhaltigt slem, väl kändt
under namn af honungsdagg, som med begärlighet
uppsuges af många insekter. Genom dessas
förmedling spridas groddcellerna vidare och öka
området-för svampens härjning. Från svamptrådslagret ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
