Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Martin Luther som augustinereremit. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
makt mot den uppenbara evangeliska sanningen,
tog han steget fullt ut och bröt med den katolska
kyrkan.
Hedan på hösten 1509 återvände Luther för en
tid framåt till Erfurt i ordens intressen. Här
fördjupade han sig i bibelns studium på
grundspråken, hebreiska och grekiska, och studerade
samtidigt bland mycket annat den berömde kyrkoläraren
Augustini skrifter. Luther kände sig dragen till
dennes uppfattning om den mänskliga naturens
medfödda fördärf, hvilket endast genom Guds makt
och nåd kan brytas, men han måste taga afstånd
från hans falska lära om en förutbestäm me
1-s e till frälsning eller osalighet. För Luther var
det bestämmande och trösterika i evangelium, att
Guds frälsande nåd tillbjudes alla.
Efter ett par år (1511) återkom Luther till
Wittenberg för att snart erhålla det vigtiga uppdraget
att i ordens angelägenheter begifva sig till Rom.
Saken var den, att sju augustinerkloster med
Erfurt i spetsen motsatte sig generalvikarien
Staupitz’ önskan att förena alla nordtyska kloster af
denna orden till ett förbund med samma stränga
grundsatser. Det vill synas, som om Luther reste
i Staupitz’ intresse, men vanskligt är att afgöra,
huruvida han lyckades med sitt uppdrag eller ej.
Hufvudsaken för Luthers egen personliga
utveckling och vår uppfattning däraf är hvilket
intryck »den heliga staden» Ilom gjorde på honom.
Så mycket är visst, att han med stor spänning och
vördnad nalkades denna kristenhetens gamla
historiska medelpunkt och med den största ifver upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>