Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur den svenske bondens lif i forna dagar. Af Einar Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 LÄSNING POR SVENSKA FOLKET.
däst materiella värden. Det är bondens
odlingsarbete, som är en af grundvalarna för all annan
inhemsk odling, och hos den svenske bonden, i hans
rättsuppfattning, frihetskärlek, samfundslif hafva
vi att söka en af de verksamma och goda
krafterna i den svenska statens lif och utveckling. I
viss mening var han mer än nu samhällsgrunden
i gångna .tider, då nio tiondedelar af
befolkningen utgjordes af landtman; nu är den ju blott
hälften.
Bondens historia går tillbaka ända till
stenåldern. Redan 4000—5000 år före Kr. födelse
förekom sädesodling i vårt land, med säkerhet
odlades korn och hvete. Man har särskildt funnit
flintskäror och handqvarn:ar, som tala om den
tidens åkerbruk. Detta var dock helt visst
synnerligen enkelt. Som husdjur hade man redan under
denna tid nötkreatur, häst, får, get, svin och hund.
Gödsling af jorden omtalas först under
vikingatiden, ett årtusende efter Kristus, och då såsom
något ovanligt. Något växelbruk kände man ännu
ej. Svedjebruk var säkert vanligt då som senare.
Detta tillgick så, att skogen på ett visst område
nedhöggs och brändes; sedan såddes i askan, som
möjligen nedmyllades med några enkla redskap.
Då jorden efter några år ej längre gaf lön för
mödan, öfvergafs den, och skogen återtog sitt välde
för en tid framåt, kanske stundom för alltid.
Länge nog var bonden sin egen hjälpare,
beskyddare och styresman, själf domare och
lagstiftare på-tinget, själf handlande, stundom viking
samt under hednatiden sin egen prest. Sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>