Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur den svenske bondens lif i forna dagar. Af Einar Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR DEN SVENSKE BONDENS LIF. 243
handtverkare måste han naturligtvis i de flesta
fall vara.
Under 1100- och 1200-talen framgå ur allmogen,
hvilket ord ursprungligen betecknade folket i dess
helhet, skilda stånd, däribland en
russtjenstgörande stormannaklass, som blef fri från vissa ordinarie
skatter och så småningom allt mäktigare.
Samtidigt få prästerskap och kyrka en allt större
betydelse i samhället och blifva äfven skattefria.
Denna skattefrihet var visserligen att betrakta som en
ersättning för den nytta staten hade af nämnda
stånd, men följden blef emellertid, att bönderna
började känna skatterna tynga allt hårdare.
Därtill hörde det hittills okända, i hela det
samhälleliga lifvet kännbara tryck, som de nya stånden
kommo att utöfva på den stora massan af
»skattebönder».
Under 1400-talet blir detta tryck allt för tungt
i samband med den danska unionen, och den
svenska allmogen rent af hotas af träldom och
lifegenskap. Då var det främst bönderna, som under
Engelbrekt, Sturarna och Gustaf Vasa afkastade de
tryckande oken och därmed äfven lade grunden till
ett nationellt Sverige. Så blefvo ej heller de
svenska bönderna lif egna som deras jämlikar i de flesta
af Europas länder, utan bevarade sin frihet. Dock
minskades allt ifrån medeltiden den folkliga
själfstyrelsen alltmera; landskapsmöten och landsting
upphörde så småningom. Sockenstämmor höllos
visserligen-under hela den nyare tiden, särskildt
för kyrkliga ärenden, men de hade ej mycket att
betyda. Först med 1862 års kommunallagar in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>