Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Frans Suell, den store Malmöborgaren. En kulturskildring af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omedelbart förut erhållit ilbud genom en kurir från
kungen.
Djupt förkrossad berättade Suell sitt olycksöde
och att intet hopp för honom funnes.
Kommendanten, som allvarligt lyssnat härtill, begärde då
att få se på böneskriften. Småleende räckte han
därpå denna till sin häpne fånge; i kanten stod
med konungens egen stil de betydelsefulla orden:
Bifalles. Carolus.
Detta mindre bekanta drag af vår karolinske
hjältekonungs mera personliga historia är
berättadt af den berömde skånske religionsläraren,
prosten Henrik Schartau i Lund, som själf var
nära knuten till familjen Suell.
Det undangömda silfret torde emellertid ej
varit så ringa, enär den benådade såsom arf åt sin
son Niklas lemnade en stor förmögenhet, utom
åtskilliga fastigheter i Malmö stad, också både
Lomma tegelbruk och Limhamns kalkbruk, båda
numera ett par af Skånes och Sveriges förnämsta
industricentra.
Detta var stamfadern, Frans Suell d. ä.
Det är emellertid hans sonson, Frans Suell d.
y., född 1744, som egentligen gjort namnet
berömdt och äradt.
Också han blef från tidigaste barndom bestämd
för sina fäders yrke, handeln, och fick vid tio års
ålder börja sin bana som biträde i sin faders
handelsbod.
Detta torde ha varit den vanliga vägen inom
Malmö köpmannakår, äfven inom de stora
slägterna: ville man bli en dugande man — härvidlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
