Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Frans Suell, den store Malmöborgaren. En kulturskildring af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tviflar du på redlighet och ära,
— tviflet därpå dagens lösen är —
stig till grafven! Låt dess röst dig lära,
att de begge nyss ha funnits här.
Tviflar du på medborgsmannens dygder,
rik uppoffring, tyst välgörenhet,
stig till grafven! Fråga stad och bygder!
Hvad ej lifvet visste, grafven vet.
Ack! den dygd, som blott gör godt, ej skryter,
vörda den som ett försegladt bref;
och när grafven dess insegel bryter,
kyss med tårar handen, som det skref.
Broder! Grafven är dock skön. Kring jorden
irrar sanning husvill längesen:
ingen fristad har hon snart i Norden,
intet altar utom grafvens sten.
Lycklig du, som hvilar därinunder,
innan landets sorgespel spelts ut,
innan Sundets våg med ensligt dunder
brytes mot en öde strand till slut.
Öfvergifven står din stad och öde.
Låt oss bedja till din himmel opp!
Låt oss ännu hoppas på de döde:
till de lefvande står ej vårt hopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
