Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Disciplinens betydelse för individ, samhälle och kultur. Af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DISCIPLINENS BETYDELSE.
107
penbarar sig i detta uttryck, tager sig dock i
verkligheten ofta former, som ligga nära en
afskräckande karrikatyr, hvilken, som bekant, träffande
så betecknats:
»Vi lefva i de agade föräldrarnas, de agade
lärarnas tidehvarf.»
»Jag föddes under en olycklig tid», yttrade en
gift dam, »när jag var ung, måste jag vörda och
lyda mina föräldrar; nu måste jag vörda och lyda
mina barn.»
Det torde väl ej kunna nekas, att våra dagars
föräldrar — i alla klasser och i stor utsträckning
— äro allt för eftergifna mot sina barn. Dessa
skola ha »full frihet»; ingen disciplin får finnas;
lydnad är ett ord, som helst bör strykas ur
ordboken, åtminstone ur den som barnet får lära.
Barn och ungdom skola roa sig ordentligt, säga de
tanklöst känslosamma, tids nog komma de ut i
lifvet. Att sända dem ut i detta lif så väl
förberedda, att de stå raka i dess skickelser och ofta
hårdhändta prof, det tänka långt ifrån alla på.
Det talas stundom om disciplin och lydnad såsom
något ondt, något för barnet gLädjeförstörande
och fördystrande, såsom ett oberättigadt band på
den heliga individuella friheten.
Men en verkligt glad, en sant frigjord
ungdom är ej detsamma som en »obunden»,
självsvåldig ungdom. Disciplin är ej liktydig med straff,
stryk, hårdhet eller med en dyster barndom som
alstrar endast förkufvade, inbundna, skygga
individer.
Tvärtom: sinnet för,lydnad, för disciplin är af
naturen själf nedlagdt! .barnets sjä-L.* Barnet f o r d-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
