Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Disciplinens betydelse för individ, samhälle och kultur. Af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
I och med detsamma får det också en mäktig
väckelse att själf ega mod att tala sanning, .att
böja sig för en annans vilja, att lyda villigt;
då blir det viljestarkt.
Nyss sade mig en mor, hvars söner — båda
skolynglingar — alltid och ofta vresigt
protesterade vid hvairje tillsägelse: »det är inte så lätt
att leda iså viljestarka barn».
En tidsbetecknande uppfattning! Viljestarka i
att vara van vördig, olydig, själfvisk och lat!
Hvarför ej lära barnets vilja att vara stark i
lydnad, i själfförsakelse, i pietet? Är
icke den viljestyrka, som kommer en människa, ung
eller gammal, man eller qvinna, att med glädje
försaka sig själf och den egna lusten, är icke den
något helt annat och högre än egensinne och
egenvilja?
Att barn äro vilda, ostyriga, äfventyrslystna,
det är ingenting att klandra. Vi vilja ej ha
gammalklok, torr förståndig ungdom utan lifsmärg och
varmt blod. Sådan blir den dock aldrig, om den
fylles af ädel beundran, men väl om den fylles
af torr och andefattig kritiklust.
Som några sammanfattande ord vill jag till sist
betona:
Det gäller — efter min mening — då man vill
nå allt högre och fastare kultursteg,’ att i rätta
och harmoniskt afvägda former, genom hemmets
och skolans förtroendefulla samverkan samt
genom hela det kyrkliga och medborgerliga
samhällets sed och anda förena äldre tiders fostran till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
