Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - På armeniernas ö. Af Ebba Ramsay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
starkt tillika, och seglet spände långsamt ut sig.
Gondolen skälfde till och ilade i nästa ögonblick
fram öfver vattenytan, som i fina, blågrå och
hvita, i hvarandra förtonande färger och tillika här
och där strimmig af qvällssolsguld utbredde sig
framför mig. Aldrig förr tyckte jag mig hafva
varit med om något så hänförande som denna
seglats på lagunan. Egendomligt hägrade ytterlinier
af öar och kuststräckor fram i fjärran, till hälften
dolda af det lätta hafstöcknet, och fängslande var
det att iakttaga de förändringar i utsigter och
belysning, som uppstodo, under det att den lätta
farkosten än dansande, än glidande förde mig i
olika riktningar, kryssande för den lätta brisen.
Slutligen skymtade långt borta i fjärran
tydliga gråa ytterlinier. De blefvo allt högre och
antogo småningom bestämdare former.
»Hvad heter ön därborta ?» frågade jag
slutligen gondolieren.
»Armeniernas ö», blef svaret.
I detsamma blef jag fullkomligt vaken.
»Dit vill jag», befallde jag, »skynda på, så att
vi komma fram så fort som möjligt.»
Gondolen sfcöt dock redan god fart och ön syntes
tydligare för hvar minut.
Om armeniernas; ö hade jag ofta läst och äfven
hört åtskilligt berättas. Den hette egentligen San
Lazzarro, och sedan det adertonde århundradets
början beboddes klostret på densamma af armeniska
munkar. Dess kyrka framträdde nu ganska tydligt,
och det smärta tornet höjde sig upp öfver
trädgårdarnas grönska. Allt eftersom vi närmade oss
såg jag allt bättre byggnadernas enskilda drag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
