Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Huru Sveriges statsbanor tillkommit. Af A. Rfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU SVERIGES STATSBANOR TILLKOMMIT. 245
bristerna i vårt samfärdslif genom att
sammanbinda Venern och Vettern ej blott med
hvarandra utan äfven med Vester- och Österhafvet. Men
detta arbete blef både dyrare och mera tidsödande,
än man beräknat, och många höllo före, att
Sverige ej hade råd till flere kommunikationsföretag
af sådan dyrbarhet som det stora »riksdiket». De,
som’ sågo framtiden ljusare, ville fortsätta
kanalbyggandet och omspänna rikets mellersta och
södra landskap med ett nät af vattenvägar,
framför allt genom en »Sveakanal», som skulle gå
från Venern eller Vettern till Hjälmaren och
sålunda förena Göta kanal med Hjälmare kanal, som
redan förenade Hjälmaren med Mälaren. I den
riktningen gingo tankarna i Sverige under Karl
Johans sista regeringstid, i de dagar, då man först
började fundera på att anlägga järnbanor äfven
här i landet.
n.
Järnvägstankens förste och egentlige målsman
i Sverige blef grefve Adolf von Rosen, som
1845 återkom till Sverige efter en flerårig vistelse
utomlands, framför allt i England, där han haft
godt tillfälle att öfvertyga sig om det nya
sam-färdsmedlets ofantliga betydelse för
näringslifvet. Visserligen hade redan före Rosens tid ett och
annat svagt uppslag försports i syfte att skaffa
Sverige järnvägar, men det sätt, hvarpå dessa
uppslag mottagits af de makthafvande, hade endast
varit egnadt att klart belysa, huru litet sinnena
i Sverige ännu voro beredda på den stora nyhe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
