Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Huru Sveriges statsbanor tillkommit. Af A. Rfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
de ännu ej uppgått i Sverige. Årliga värdet af
manufakturernas tillverkning uppgafs i början af
1840-talet till endast omkring 23 millioner
kronor; värdet af hela rikets utförsel gick icke ens
så högt.
Hade det nu varit järnvägarnas enda uppgift
att förmedla denna obetydliga rörelse, kunde det
väl ha funnits fog för den fråga, som mången
gjorde sig under de nu framträdande
järnvägs-striderna: Hvad skola v i med järnvägar — vi som
knappt ha annat att frakta än litet strömming
från Stockholm till Göteborg och litet torsk
tillbaka? Lyckligtvis hade det redan visat sig genom
erfarenheterna i utlandet, att järnvägarna
gjorde nytta ej blott som förmedlare af en redan
befintlig rörelse utan äfven genom att öppna
hjälpkällor och framkalla nya företag, där förut ingen
rörelse funnits. De äldre bland oss erinra sig
alltför väl, hur det fordom såg ut, dä|F nu
blomstrande stationssamhällen utbreda sig. Naturliga
tillgångar, som legat obegagnade sedan tidernas
början, ha först genom järnvägarna blifvit till
nytta, och dem förutan skulle det mesta af
»Norrlands slumrande millioner» ännu i denna dag ha
forsatt sin slummer.
Efter 1809 års olyckor stod det klart för
fosterlandsvännen, att vi måste — såsom det heter i
Tegnérs »Svea» — »inom Sveriges gräns eröfra
Finland åter», och för att komma därhän hade
man redan börjat att — såsom det heter på samma
ställe — leda, »flodens böljor kring som tamda
undersåter». Detta skedde genom anläggandet af
Göta kanal, som skulle afhjälpa de mest trängande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
