Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Huru Sveriges statsbanor tillkommit. Af A. Rfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
tra stambanan») samt vidare »södra
stam-banan» från Falköping (på vestra stambanan) till
Malmö och »nordvestra stambanan» från den
vestra i Närke genom Värmland till norska
gränsen.
Det järnvägsnät, som regeringen 1856 förelade
ständerna till godkännande, uppgick till en längd
af omkring 140 mil med en beräknad
anläggningskostnad af fem- gånger statens årliga inkomst.
Ehuru det vid denna tid rådde ett dittills osedt
uppsving i Sveriges ekonomiska lif, hade
försöket att inom landet upplåna medel till
järnvägsbyggandet slagit fullkomligt fel. Då sålunda
ingen annan utväg stod åter än utländsk
skuldsättning, kan man väl förstå, hvarför ständerna ej
vågade sig på det djärfva tilltaget att redan nu
klumpvis fastslå ett helt järnvägssystem af
sådan omfattning som det nu föreslagna. De nöjde
sig i stället med att fastställa den närmaste
riktningen af de 1855 påbegynta vestra och södra
stambanorna och-att anvisa medel till dessa arbetens
fortsättande. Att riksdagen sålunda vägrat
godkänna den föreslagna järnvägsplanen som ett helt
kom dock ej att väsentligen rubba
hufvudriktningen af de stora stamlinjerna, hvilka i det
följande fastställdes och utfördes stycke efter stycke,
tills den sista maskan i det Ericsonska nätet var
fullbordad.
Men 1857 års riksdagsbeslut medförde en annan
olägenhet. Genom det blef porten öppnad för de
hätska strider om de nya banlinjernas sträckning,
som i det följande utkämpades i tidningar och strö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
