Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Huru Sveriges statsbanor tillkommit. Af A. Rfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
ningar och öfverenskommelser för att få in så
många meningsfränder som möjligt i
statsutskottet. Så hade man sett »åtskilliga bland
kammarens ledamöter, flockvis grupperade, sakta och
hemlighetsfullt samtala med hvarandra». Andra
hade setts misstänksamt »gå och glo på hvarandra».
För att få ett slut på dessa riksdagsstrider
gjordes återigen ett kraftigt försök att öfverlåta
det fortsatta stambanebyggandet åt enskilda
bolag, men riksdagen fasthöll alltjämt 1854 års
grundsats, och till sist enades man äfven om norra
stambanans sträckning från Uppsala öfver Sala
till Storvik, ett slutmål, som uppnåddes år 1875,
Sedan det syd- och mellansvenska
statsbanesystemet sålunda bragts till fullbordan, återstod
närmast att göra så stora delar af landet som
möjligt delaktiga af det i stambanornas stora
hufvudådror pulserande samfärdslifvet genom anläggning
af bibanor i förbindelse med stambanorna. Det
enskilda järnv,ägsbyggandet hade börjat ungefär
samtidigt med statens, och sedan början af
1860-talet främjades det af riksdagen med stora
lånunderstöd. Tack vare detta, men ännu mer i följd
af det blomstrande ekonomiska tillståndet i början
på 1870-talet, vidtog nu en byggnadsverksamhet,
som fyllde landets mellersta och södra landskap
med privatbanor. Femtio år efter
järnvägsbyggandets början i Sverige var längden af dessa
dubbelt så stor som statsbanornas.
IV.
Underligt är, att det egentligen ä.r huset
Bernadotte — dynastien från Södern —, som först fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
