Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Huru Sveriges statsbanor tillkommit. Af A. Rfs - Till stenkolens historia. Af T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL STENKOLENS HISTORIA.
271
sammanbindningsbana mellan Krylbo och Örebro,
som fullbordades år 1900.
Genom sistnämnda företag hade det alltsedan
1870-talet hvilande statsbanebyggandet söder om
Norrland åter upptagits. Detta fortsattes
ytterligare, då riksdagen beslöt anläggandet af en
längdbana genom Bohuslän i anslutning till de af
staten på 1890-talet inköpta »västkustbanorna», som
genom Halland och Skåne förenade de stora
vestkuststäderna Göteborg och Malmö.
Förutom dessa, mera begränsade anläggningar
framträdde i början af det nya århundradet
tanken på anläggandet af en stor »inlandsbana» från
lämplig punkt på Luleå—Ofotenbanan till en
hamnplats i Bohuslän. Meningen med denna
storartade anläggning, hvars fullständiga utförande
dock ännu hör framtiden till, var dels att bereda
bättre utvecklingsmöjligheter för de genom vestra
riksgränsens olyckliga gång i halföns
längdriktning af stängda gränsbygderna mot Norge, dels att
skapa en tryggare militärisk förbindelse mellan
Norrland och rikets sydligare delar, än som
möjliggjordes genom den närmare kusten löpande
norrländska längdbanan.
Till stenkolens historia.
Af T. O.
Under vinterns mörka, kusliga dagar, när kölden
slår en fast bro öfver vattnen och annars
otillgängliga moras, när frosten uppdrager vackra blom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
