Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Huru Sveriges statsbanor tillkommit. Af A. Rfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
noli i statistikens tabeller». Orden voro konung
Oskars, då han 1894 i Boden förklarade banan
öppnad; han kunde tillika med full sanning
förklara, att han från början sett det som en af sina
största regeringsuppgifter att utbreda järnvägsnätet
öfver hela Norrland — ut till Atlanten och upp
till Torne elf.
Att det i det följande gick så långsamt med
längdbanans fors.ättning upp till sistnämnda
gränsflod, trots önskvärdheten att med alla medel
verka för försvenskningen af det i Tornedalen
inträngande finska folkelementet, berodde
hufvudsakligen på militäriska betänkligheter och
nödvändigheten att fullborda spärrf&stningen vid Boden,,
innan man sammanknöt det svenska järnvägsnätet
med det finsk-ryska. Däremot töfvade
statsmakterna ej att i ett slag offra ofantliga summor på
den inköpta Luleå—Gellivarebanans fortsättning
till malmfälten Kirunavara och Luossavara och
vidare upp till riksgränsen, därifrån den genom
ett-norskt banstycke skulle fortsättas ut till den
norska atlanthamnen Narvik.
Af militära skäl hade den norrländska
längdbanan dragits tämligen långt inåt landet. För att
bereda densamma trafiktillförsel från det mera
befolkade kustlandet och tillika göra den
fruktbärande för kuststäderna hade dessa undan för
undan satts i förbindelse med längdbanan genom
bibanor, vare sig dessa anlades af enskilda bolag
eller af staten. För att sätta det norrländska
järnvägsnätet i genare förbindelse med vestra och
södra Sverige beslöts också anläggandet af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
