Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Till stenkolens historia. Af T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
tas, såsom bränsle för vinnande af högsta
värmeeffekt. Dessutom inverkar deras svafvelhalt för
vissa ändamål till skada. För undanrödjande af
dessa olägenheter och för att kunna draga full
nytta af stenkolens stora brännvärde Jcoksar man
dem. Vid en omsorgsfull behandling underkastas
stenkolen före koksningen ett slags i stor skala
företagen slamningsprocess, hvarvid en del
föroreningar aflägsnas, såsom sand, stenar,
skifferbitar, svafvelkis o. s. v., hvilka ämnen ega en högre
egentlig vigt än stenkolen och därför genom
slamning kunna till största delen frånskiljas.
Själfva koksningen företages numera vanligen
i därför särskildt konstruerade ugnar, hvarigenom
de under koksningen vunna biprodukterna: gas,
tjära och ammoniakvatten kunna tillvaratagas och
på flerfaldigt sätt tillgodogöras.
Koksutbytet beror af stenkolens qvalitet och
askhalt samt på koksungsprocessens varaktighet.
Som regel gäller, att ju mindre koksutbytet är, dess
större mängd biprodukter erhålles.
Gasrika stenkolsslag gifva en mera porös,
lättbränd koks än gasfattiga. Gasverkskoksen är
därför i allmänhet mycket porös och användes af
detta skäl företrädesvis och med bästa resultat för
rumseldning.
Bland de vid koksningen uppkomna
biprodukterna torde den s. k. lysgasen få anses vara den i
praktiskt hänseende vigtigaste, ehuru den i en
senare tid alltmer har fått ge vika för nutidens och
ganska visst ännu mera framtidens förnämsta
kraft för vinnande af belysning och uppvärmning
af rum: elektriciteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
