- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1915 /
206

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Några drag ur växternas näringslif. 1. Af Ejnar Malmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.

härvid kommer till användning, är solljuset. Icke
i alla växtens celler kan kolhydratbildningen
försiggå, utan den är bunden till de gröna delarna,
särskildt bladen.

Växternas gröna blad, det är alltså den naturens
stora fabrik, där i rikliga mängder tillverkas de
ämnen, af hvilka hela den organiska världen i
sista hand lefver. Här bindes också den energi,
hemtad från solens värme- och ljusstrålar, som sedan
åter portioneras ut vid hvarje organismernas
lifsyttring, och utan hvilken vårt jordklot skulle vara
en död och öde öken. Låt oss då närmare betrakta
ett sådant blad, studera dess byggnad för att om
möjligt kunna aflocka det hemligheten med dess
underbara verksamhet. Ett blad t. ex. af syren
eller ek består af en lösare väfnad, genomkorsad
af fasta strängar, som bruka kallas »nerver». På
både öfver- och undersidan beklädes det af en
fastare hinna, öfverhuden. Denna har på undersidan
ett ljusare och mattare utseende än på öfversidan,
där den är mera glänsande och klart grön. Med
ett mikroskop kunna vi lätt komma underfund
med hvarpå detta beror. Som vi se af fig. 1, som
utgör en förstorad bild af en liten del af
öfverhuden på bladets undersida, består den af celler
af temligen oregelbunden form’. Talrikt inströdda
mellan dem förekomma små springor, begränsade
af halfmånformiga celler af alldeles olika
utseende mot de öfriga öfverhudcellerna. Dessa springor,
som kallas klyföppningar och som öppna en väg
genom överhuden till bladets inre, förekomma i
regel så godt som uteslutande på bladens undersida
och åstadkomma dennas mattare glans. Betrakta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1915/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free