Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Några drag ur växternas näringslif. 1. Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR VÄXTERNAS NÄRINGSLIF. 207
vi så ett förstoradt tvärsnitt genom bladet, fig. 2,
så få vi äfven förklaringen till undersidans
ljusare färg. Bladköttet uppbygges, som vi se, af
en otalig’mängd celler, nästan fullproppade med
små gröna korn. På bladets öfversida äro
cellerna längre, mera tättställda och rikare på gröna
korn ,än på undersidan, där mellan de mera
glest-ställda, oregelbundna och grönkornfattiga cellerna
finnas stora luftrum. Dessa olikheter förorsaka
JFig. 1. Del af öfverhuden på undersidan af ett blad:
a) l öfverhudceller, c) Myföppning, b) half mån for mig cell
{slutcell) med klorofyllkorn. {100 ggr förstoradt)
undersidans ljusare utseende. Den förstnämnda
väf nåden, alltså den som ligger under öfverhuden
på bladets öfversida, kallas pallisadväfnad, på
grund däraf, att cellerna med sin längdriktning
äro vinkelräta mot bladytan, den undre väfnaden
däremot svamp väfnad till följd af sin lösare
byggnad. De gröna kornen, som förekomma så
rikligt i alla bladköttets celler, men talrikast i
pal-lissadcellerna, äro själfva härdarna för
kolhydratproduktionen. Deras gröna färg beror af ett färg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
