Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vårt dagliga bröd förr och nu. Av Ali Nordgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAKT DAGLIGA BRÖD FÖRR OCH NÜ, 3
ket större krav på det dagliga brödet, än vad man
hade för hundra år sedan.
Vår föda kommer ur växtvärlden. Vad vi behöva
är den solenergi växterna magasinera.
Låt oss nu först begränsa vårt ämne. Med dag-
ligt bröd, menar jag här den föda vi hämta ur växtvärl-
den. I sista hand kommer ju all vår föda ur växt-
världen. Den föda ur djurriket, som vi använda,
kött, fläsk, fisk, mjölk, smör, ost m. m., produceras
av djur, som själva kva på växter. Begrämsa vi
oss emellertid till de växtämnen, som vi direkt för-
tära, så finna vi lätt, att dessa utgöra den övervä-
gande delen av vår föda, och de göra det i högre
grad för den stora mängden av folket än för de få,
som äro i ekonomiskt gynnsammare omständigheter.
Låt oss då först tänka på huru växterna själva
bereda sin näring och varior vi använda den. Uet
är då till att börja med klart, att växterna bereda
näring inte för vår utan för sin egen skull, fastän
manniskan lärt sig att använda den och genom lång-
varigt urval så att säga uppfostrat vissa växter till
att producera näringsämnen i större mängd, än vad
de strängt taget behöva för eget behov.
Växterna taga sin näring ur jorden och ur luf-
ten, ur jorden vatten och salter, ur luften kolsyra.
Av detta material produceras »sedan massor av olika
ämnen; begränsa v,i oss till de viktigaste, både fö"
växten och för oss människor, så fördela de sig på
de tre grupperna:
kolhydrater (stärkelse, socker, ved),
fetter,
äggviteämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
