- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1919 /
4

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vårt dagliga bröd förr och nu. Av Ali Nordgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.

Men att denna produktion skall kunna ske.
fordras ett absolut nödvändigt villkor: solljus. Det
är i själva verket det viktigaste i hela proceduren.
Solljuset innehåller kraft eller, med ett mera veten-
skapligt och riktigare uttryck, energi. Växterna an-
vända de energifattiga materialierna vatten och kol-
syra och frambringa därav de energirika ämnena
stärkelse, socker, ved, fett, äggviteämnen. Att dessa
ämnen äro energirika, förstås enklast av det förhål-
landet, att de kunna brinna och att de vid sin för-
bränning avgiva värme, d. v. s. en form av energi.
När vi sitta och njuta av vår björkvedsbrasa, är def
i själva verket de solstrålar, som björken under sin
livstid så att säga stått och sugit till sig, som värmi
oss. Om vi bränna upp 10 kg, ved, så kunna vi på sin
höjd få så mycket värme som den mängd solener-
gi, som björken tagit till sig just för att bilda 10
kg. ved. Och när vi förtära föda, så är det ju i själva
verket inte för materiens skull, ’som vi göra det. Om
en person vid årets början väger t. ex. 70 kg. och
under årets lopp förtär, låt oss säga, lågt räknat
250 kg fasta näringsämnen, så torde han ändå vid
året slut inte väga mycket mera än 70 kg., måhända
efter nuvarande förhål1 anden hellre mindre. Vad har
han då haft för nytta av födan? Det är den (sol-
energi, som frigöres vid näringsämnenas förbränning
i kroppen, som vi haft nytta av. Denna energi be-
höva vi, dels som värme, dels som »kraft». Kraf-
ten åtgår för hjärtat, som ständigt pumpar vårt-
blod rundt i kroppen, för lungorna som pumpa luft ii
och ut, ja för varje kroppens cell i dess arbete och
därtill för det yttre arb äte vi utföra, det må nu vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1919/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free