Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vårt dagliga bröd förr och nu. Av Ali Nordgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
de bredare lagren i äldre tider endast tidvis hade möj-
lighet tn». — Uppgifterna om skörd och förbruk-
ning äro naturligtvis mycket osäkra från äldre tider
och även från vår egen tid nog endast ungefärliga.
Helt visst är det först de sista årens brödreglering,
som här kan ge oss fullt tillförlitliga siffror. Men
efter de beräkningar som finnas må dock här lämnas
några uppgifter.
Förbrukningen av vete och råg, alltså de sädesslag,
som före kriget voro våra egentliga brödsäden, var i
början av 1800-talet 80—100 kg. pr individ och år
men under åren 1901—1910 ej mindre än 183 kg. pr
individ och år. Förbrukningen av dessa sädesslag
har således på 100 år ungefär fördubb1 ats. Därvid
är dock att märka, att kornet spelade en helt annam
ro1! som brödsäd förr mot vad det gjort under senare
tider. I Norrland gav det nog praktiskt taget den enda
bröd frågan, och ännu den dag som är har kornet i
dessa landsändar behållit en stor del av sin forna be-
tydelse som brödsäd. För övriga delar av landet har
de sista årens brödknapphet återgivit åt kornet åt-
minstone något av dess gamla ställning i detta av-
seende.
Det bör emellertid ihågkommas, att förbrukningen
stigit starkt också av andra växtfödoämnen, främst
av potatis och socker.
Potatisskörden beräknas under tiden 1801—1810
ha varit c:a 28 kg. pr invånare, medan den år 1914
beräknades till 304 kg. pr invånare och år. Vis-
serligen går en stor del av potatisen under vanliga
förhållanden till utfodring och en annan rätt stor del
till brännvinsbränning, men den del, som användts
till människo föda, har i alla fall kraftigt stigit; den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
