Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vårt dagliga bröd förr och nu. Av Ali Nordgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT DAGLIGA BRÖD FÖRR OCH NU. 9
beräknas i början av 1900-talet ha varit ungefär 180
kg. pr invånare och år.
Sockret betraktades förr uteslutande som ett njut-
ningsmedel. Att det är ett av de yppersta närings-
medel vi ha, veta vi nu, och därför har det också
kommit att spe1 a en allt större roll i folkhushållnin-
gen. Medan förbrukningen på 1860-talet ännu var
så liten som 5 kg. pr år och invånare, hade den år
1900 stigit till 23 kg. Och denna socker förbrukning
gav ungefär 1/5 av det näringsvärde, som spannmåls-
konsumtionen lämnade.
En liknande utvecklingsgång som den här för
Sverige (skisserade visa också de flesta andra euro-
peiska länder, sådana industriländer som t. ex. Eng-
land och Belgien givetvis ännu mera utpräglat än
vårt land. Den ständigt ökade folkmängden och de
stegrade kraven på brödföda kräva en oerhörd till-
försel från andra håll. Och därmed äro vi inne på
den stora frågan:
Huru har det ökade brödbehovet kunnat tillfreds-
ställas?
Svaret är tvåfaldigt. Inom de europeiska länder-
na har allt mera jord odlats upip, och den jord som
odlas brukas mera intensivt, mera rationellt och ger
därför större skördar än förr. Men det räcker ej.
Det andra svaret är, att i främmande världsdelar, i
Amerika, i Australien, i ryska Asien, nya kornbodar
öppnats, förut jungfrulig mark tagits under plog
och att där produceras säd för Europas industriarbe-
tande befolkning.
Låt oss först tänka på vad den kvantitativt ökade
och kvalitativt stegrade odlingen betyder i vårt eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
