Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om socker. Av L. N. B.—L. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SOCKER.
131
stort: Tyskland har 3V2 hundratal och Frankrike
något över två hundra, av vilka senare dock förra året
endast en tredjedel voro i verksamhet, Jämför man
de svenska brukens årliga medelavverkning, med de
nämnda ländernas, så kommer den mycket nära de
tyska brukens, d. v. s, till ungefär 40 tusen ton betor,
och överträffar betydligt de franskas, som r^dan före
krigets början stannade mellan 20 och 30 tusen ton.
Likaså är de svenska brukens utbyte av isocker fullt
jämförligt med de tyskas, d. v. s. mellan 15 och 16
procent av betvikten, då de franska icke tyckas ha
kommit högre än till 12—14 %.
Redan på 1860- och 70-talet hade flera betsocker-
bruk uppstått, såsom Arlöv i Skåne och Ljung i
Östergötland.1 Och då spannmålsprisen på 1880-
talet hastigt sjönko, delvis på grund av stark kon-
kurrens från Nordamerika, togo betodling och grun-
dande av ’betsockeribruk stark fart i vårt land. Så
anladies t. ex. Staffanstorps sockerbruk år 1889,
Trelleborgs 1888, Örtoftas och Hälsingborgs 1890,
Ängelholms 1892, Karlshamns A895 o. s. v. —
Av de 24 sockerbruk, isom Sverige f. n. äger, till-
höra 16 Malmöhus län, 2 Kristianstads. —
Den åkerareal, som bär betor, har också kraftigt
ökats: under första femårsperioden av 1880-talet var
den ungefär 1000 hektar, under första femårsperi-
oden av 1890-tatet 14,000 har; år 1896 28,000 har;
1910 ej mindre än 33,000 har.
Så glädjande denna utveckling av en svensk in-
1 Ljung är sedermera nedlagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
