- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1919 /
146

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Mors stuga. Av Ebba Ramsay

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som låg mellan fattiggården och kyrkan, där
bönderna brukade köra fram om söndagarna och sätta
in sina hästar i kyrkstallarna. På andra sidan om
densamma låg sockenstugan och det stora vackra
skolhuset, från vilket barnen efter slutad
undervisning just nu strömmade ut. Både söndagar och
vardagar var det här rörelse och liv, och Anna
tänkte för sig själv, att det här var långt mindre
ensamt och dystert för Karin, än det varit på Hultet,
som legat så avlägset borta i den djupa skogen.

Och bortom skolan i den rika grönskan, som
skymtade fram, låg prostgården, och Anna frågade, om
inte prostinnan ibland besökte dem på fattiggården.

Jo då — och fröken Eva också. Det var väl
knappast någon dag, som icke hon var inom dörren,
åtminstone något ögonblick. Och rätt ofta hände
det, att hon tog sig tid och läste något godt stycke
för dem. Och vice-pastorn, som nu var kommen för
att sköta församlingen istället för den sjuke prosten,
höll allt emellanåt särskilda andaktsstunder, avsedda
för dem, som icke mera orkade gå i kyrkan.

Och Sven då, hur trivdes han i kyrkbyn?
fortsatte Anna att fråga.

Jo, han trivdes nog, där han hade så mycket nytt
att se på och flere små barn att leka med.

Anna såg, hur Karin hade ordnat med sina egna
små tillhörigheter på byrån och på bordet vid
rummets ena fönster för att därigenom göra det
hemtrevligare för sig. Och när hon så fick höra, att den
svåra värken, Karin led av, liksom blivit litet bättre
nu, då hon icke behövde sträva med det husliga,
såsom hon gjort därhemma, blev Anna lättare om
hjätat, än hon dittills varit, när hon tänkt på Karin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1919/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free