Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Tankar inför Gustaf-Adolfsminnet. Av Teodor Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TANKAR INFÖR GUSTAV-ADOLFSMINNET. 259
att ingen flit på hans sida skall sparas, »ingen sta-
dighet brista, ingen trohet fattas Hennes majestäts
vilja, pä vilken saken allena hänger, till att över-
tala».
Ehuru konung, böjer sig Gustav Adolf för sin
mors vilja.
Vår tid hyllar helt andra principer. I en mång-
fald hem och i alla klasser hava barnen vridit spiran
ur sina föräldrars händer; dessa äro avsatta ma jestä-
ter. Vi leva ju i de agade föräldrarnas tidevarv.
Lydnadens tid är förbi, och den absoluta friheten
börjar redan i barnaåren. Säkert kan det 20:de sek-
let uppvisa flera intelligensmänniskor än 1600-talet.
Äro vi också överlägsna i fråga om män och kvinnor,
gjutna liksom i brons, handlingens, sj älvförsakelse ns
och kraftens människor?
Det var med blicken fäst på dessa våra fäder, som
Esaias Tegnér i sin Sveadikt skrev <sina bekanta ra-
der fulla av beundran för kraftmänniskorna under
storhetstiden och av sorg över hans egen tids sven-
skar.
Han talar om den tid, då
Europas segrare i Nordens hyddor bodde,
han, som
såg glad i livet in och trygg i graven neder,
och skild från vekligt prål och yppighetens flärd
han ej beskattad blev, men ärad av en värld.
Ej Asien klädde än, ej Indier honom födde,
för honom Söderns folk och ej dess druvor blödde,
osmakligt var ej än allt vad som nämndes svenskt;
hans sinne som hans dräkt var varmt och fosterländskt.
Så levde han förnöjd, och utan kvinnligt knot
han gick med öppet bröst sitt ödes storm emot.
Men:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
