Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Arvid August Afzelius och de svenska folkvisorna. Av Vilhelmina Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. A. AFZELIUS OCH DE SVENSKA FOLKVISOKNA. 21
lät han någon musikaliskt bildad person uppteckna
dem; längre fram förvärvade han förmågan att själv
göra det. På det sättet tillkom dels en rik samling
Svenska Folkdanser, dels arbetet Svenska folkvisor
från forntiden i tre delar, 1814, 1816 *och 1817. Om
detta verk har sagts, att »om Afzelius också ej som
skald med egen snillekraft bröt nya banor åt sången,
visade han likväl för -sin och efterkommande tids
skalder den väg, de hade att gå för att träffa hjärtat
hos sitt folk, och vilka toner som ägde förmågan att
framkalla ett åter och åter upprepat genljud från
svenska berg och dalar.» Till första häftet hade
Geijer skrivit en mycket intressant inledning om
folkvisans arter och betydelse, varjämte han förmått sin
vän, kapellmästaren Hæffner, att harmonisera alla
visorna, så att de kunde framträda i en mera inbjudande
dräkt.
Samtidigt med Afzelius hade en annan man,
Leonard Fredrik Rääf, som efter slutade studier i
Uppsala en tid tjänstgjorde i riksarkivet, men sedan
övertog skötseln av sina familjegods, börjat syssla med att
samla och uppteckna folkvisor, sagor, lekar, skrock
öch dylikt och fortsatte allt sedan därmed, så att
han hopbragte ansenliga samlingar, vilka nu bl. a.
förvaras i Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien. Han blev tidigt invald i Götiska förbundet och
har en gång uppgivit, att han skulle ha lämnat ej
mindre än 70 romanser till den Geijer-Afzeliuska
samlingen, som blott består av 106 visor. Men denna
hans uppgift måste ha berott på något minnesfel, ty
dels ville han med sitt sträva sinne från början ej alls
samarbeta med Afzelius, som han ansåg sakna
kritik, dels säger Geijer uttryckligen i inledningen: »Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>