Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Arvid August Afzelius och de svenska folkvisorna. Av Vilhelmina Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. A. AFZELIUS OCH DE SVENSKA FOLKVISORNA. 23
forntiden» mottogs av allmänheten vid sitt första
framträdande, var mycket växlande. Högförståndiga
kritiker gjorde narr därav, och hade ej den redan
berömde Geijers namn stått på titelbladet, så hade nog
Afzelius fått det än hetare. Men publiken i
allmänhet var hänförd, och snart började berömda musiker
i in- och utlandet använda dem som motiv för sina
fantasier. Och vem ville väl nu ha dem outgivna?
Visornas omkväclen, som ibland onekligen äro
egendomliga, föranledde tvister bland de lärda, Några
höllo före, att de voro avsedda att uppstämmas
unisont av åhörarna, medan Geijer och andra menade, att
de skulle vara liksom stödjepunkter för minnet hos
den sjungande, och att det för denne skulle verka
högst obehagligt med ideliga avbrott från åhörarna.
Den saken kan naturligtvis aldrig avgöras, eftersom
de flesta av dem äro så gamla, att man intet vet om
sättet för deras föredragande.
Här är icke tillfället att mycket orda om
folkvisornas vare sig historia eller musikaliska värde o. s. v.
Men något må dock antydas.
Ehuru Afzelius var den förste i Sverige att ge ut
folkvisor, var han icke den förste i Skandinavien.
Danmark hade redan två hundra år förut en samling
sådana; den omfattade dock endast ord, icke melodier,
och — som Afzelius säger — »en folkvisa utan
melodi är som en blomma utan lukt och färg», vilket
naturligtvis icke hindrar, att samlingen ändå har ett
stort värde. Om dess uppkomst berättas följande.
Den danske konungen Fredrik II :s gemål, Sofia av
Mecklenburg, som var en begåvad och duglig
furstinna, ville en gmig se den berömde stj.ärnkunnige
Tycho Brahe och besökte honom därför år 1586 på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
