Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Arvid August Afzelius och de svenska folkvisorna. Av Vilhelmina Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
■hans konstrika slott Uranienborg å den lilla ön Ven
i öresund. Men då hon skulle resa hem, uppstod en
sådan storm, att hon måste stanna där i tre dagar. Hos
Tycho Brahe befann sig då för tillfället också en
präst från Vejle på Jylland, Anders Sörensen Vedel,
som kunde en mängd gamla visor, dem han nu
föredrog för drottningen för att förkorta tiden. De
behagade henne så mycket, att hon sedan ej gav prästen
någon ro, förrän han samlat än flera och fem år senare
lät Üycka dem. Han tillägnade dem då åt sin hulda
drottning Sofia, som nu blivit änka och bodde på
sitt livgeding, ön Falster, där hon var ivrigt
sysselsatt att upphjälpa landtbruk och näringar.
På Visingsborg i grevarna Brahes hov plägade ock
gamla bailader och romanser sjungas ocli upptecknas
men veterligen ha de ej blivit tryckta.
I avseende på innehållet kan man hänföra
folkvisorna till flera slag. Vi märka då
1) Andliga visor såsom »Duvans sång på liljekvist»
m. fl. — »Den signade dag, som vi im här se» samt
den jublande isång, som ligger till grund för psalmen
487 i vår psalmbok, ba enligt sägnen varit folkvisor.
Den senare kallades »nävervisan», emedan dess
författarinna, vallpigan Elsa Andersdotter, sades ha
upptecknat den på näver, som hon rivit av en björk i
skogen.
2) Så ha vi kärleks-, kämpa- och riddarvisor.
3) Landskaps- och vallviscr,
4) Sede- och vishetssånger o. s. v.
Många visor ha endast levat kvar som melodier.
Orden ha i tidernas längd tappats bort. Till
åtskilliga av dem ha nj^are författare skrivit ord, som
väl smjrga sig efter melodiernas karaktär och fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>