Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra häftet
- Några drag ur Sveriges kolonialpolitik. Av C. K. S. Sprinchorn
- Om svenska förnamn. Av Elias Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härstamning därifrån, och minnesfester och monument och
talrika skrifter tjäna till att bevara hågkomsten av
den första svenska kolonien i främmande världsdel.
Om svenska förnamn.
Av
Elias Grip.
När lyckliga föräldrar skola namngiva sina
arvingar, rådfråga de nog i allmänhet den namnlängd,
som är lättast tillgänglig, nämligen almanackan.
Den synpunkt, som väl oftast blir avgörande, är, om
namnet ifråga »låter bra» i fars och mors öron.
Mången gång uppkallas väl även barnet efter någon av
föräldrarna eller någon annan kär släkting. Denna
princip har urgammal hävd i Norden. Under äldsta
tiden trodde man nämligen, att en avliden persons
själ med namnet så att säga övergick eller på ett
mystiskt sätt överförde sina egenskaper på barnet.
I överensstämmelse med denna tro fick man uppkalla
barnet blott efter döda anförvanter. Att giva
det namn efter någon levande skulle vara detsamma
som att förgripa sig på dennes själ.
Mera spekulativt anlagda föräldrar tänka ock på
namnets mer eller mindre riktigt uppfattade
betydelse. Många s. k. »nycklar» till almanackan stå
dem därvid till buds med upplysningar, som
emellertid långt ifrån alltid äro riktiga. Inom få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1920/0095.html
