- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1920 /
175

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Vid Sveriges norra gräns. Färder och krigsminnen. Av Ernst Liljedahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VID SVERIGES NORRA GEÄNS. 175

nåde med kött och potatis, hjortron och mjölk.
Pörtet, varmed menas det stora samlingsrummet i en
finnstuga, mätte åtta meter i kvadrat, varav iden vita
ugnen upptog dryga tre. Golvet var brunmålat och
föga slitet, ty det trampas aldrig av klackar och
spiksulor utan vintertiden blott av mjuka .renskinnspjäxor
och sommartiden av lika mjuka myrstövlar. De
bjälk-lagda vaggarna voro vitkritade som ugnen, där två
svarta hål ögnade mot oss: eldstadens sotiga härd,
där grytorna ställas på långa ben Över glöden, och
den djupa bakugnen. En halv meter nedanför taket
löpte igrova, vitfejade stockar midt genom rummet,
och. tvärs över dem lågo sex slanor, på vilka 400
brödkakor voro. trädda — hårdt, härligt bröd. Invid
spiseln var i takregionen anbragt en torkinrättning,
där en mängd långa vedpinnar lågo i beredskap, ifall
brasan skulle slockna, och dit våta pjäxor och
klädesplagg hissades upp till tork. Golvet var fritt och
erbjöd en stor svängyta med alla möbler skjutna bort
till väggarna. Där stodo mellan de fyra fönstren, som
hade vita gardiner, en ljusblå och två gula dragsängar,
om dagen apterade till sittsoffor, samt en bred
tvåmanssäng. Mellan dem räknade jag fem gula och
ovanligt låga stolar, vilka mina långben aldrig blevo
säms med. Längst i hörnen hade några väggskåp sin
blygsamma plats.

Rundt Parkajoki gård låg den tysta ödemarken, och
den hade skickat in sin ande i pörtet. Vid ett bord
satt husfadern tyst och åt med sin dräng, vid ett
annat två små barn lika tysta, och vid spiseUiärden teg
husmor, vaktande kaffekannan, kronan bland
bohagstingen. Så småningom fick jag dock ett samtal i
glmg med hjälp av en skolvuxen dotter till gästgiva-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:58:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1920/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free