Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Den svenska slöjden förr och nu. Av Sanfrid Welin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
hur skulle han kunna nå ett större antal bygder i vårt
’ land? Jo, genom att upprätta en slöjdskola för
Sveriges folkskollärare, och sedan kunde dessa var å sin
ort utbreda kunskap om slöjden. Så kom Nääs
slöjdlärareseminarium 1874 till stånd. Snart blev saken
känd i utlandet, ooh lärare från alla världens
civiliserade länder började strömma till. På detta sätt har
under årens lopp tiotuseniden av lärare och lärarinnor
från in- ooh utlandet vid Nääs fått kunskap i
snickerislöjden. Under de senaste åren av Salomons levnad
undervisades dessutom i ■sömnadsslöjd.
Den vid Nääs ursprungligen bedrivna slöjden var
huvudsakligen av rent praktisk art. Men så
småningom utbildades slöjden därhän, att den icke blott
skulle ge lärjungen praktisk färdighet att sköta
snickeri-verktygen, utan den skulle avse något mera och
högre, nämligen att uppfostra denne. En rätt bedriven
slöjd imåste fordra vakenhet, noggrannhet, ordning
och snygghet. Den skärper iakttagelseförmågan och
sinnet för en tilltalande form. Ooh den utgör en
hälsosam motvikt miest mot det stillasittande arbetet i
skolsalen. Näässlöjden kallades därför av Salomon
för pedagogisk slöjd.
Salomons verksamhet kom också snart att gå i den
riktningen, att han utbildade slöjdlärare med särskild
förmåga att bedriva slöjden ur uppfostringssynpunkt.
För detta ändamål sökte han i främsta rummet att
få till slöjdlärare folkskolans egna lärare och icke
t. ex. yrkesutbildacle snickare, vilka visserligen
innehade en större yrkesskicklighet men saknade den
pedagogiska utbildning och vana, som folkskolläraren
ägde.
Den pedagogiska slöjden måste vidare bedrivas på
sådant sätt — alldeles som annan pedagogisik verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
