Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Vid Sveriges norra gräns. Av Ernst Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mil för att mjuka lederna eller också motionerade
vi oss på enklaste sätt. Ett friskt och härligt liv
var det för själ och lungor, som begärligt drogo
in den rena luften. Och dubbelt njuter man, då
man icke är tobaksrökare utan suger med varje
andetag in det rena syret i fullt oförfalskat skick.
De 14 milen från Karesuando till Kiruna färdades vi
utan andra uppehåll än dem skjutsombytena och
måltiderna i Soppero och Jukkasjärvi
nödvändiggjorde. Den 28 december vid 11-tiden på aftonen
anlände vi till Kiruna, där nattkvarter togs å
järnvägshotellet, varefter tåget förde oss över Boden till
Karungi, dit återkomsten skedde den 29 dec.
Så var den långa julfärden slut med sina 50 mil
i rissla och delvis på skidor. Jag har haft glädjen
att få pendla mellan Rom och Karesuando, sett en
femtusenårig kulturs minnen i den odödliga
världsstaden vid Tibern och vaggats i gondol på Venedigs
kanaler vid sköna toner från marmorpalatsens
balkonger, men vad var allt, som flöt ur det
ymnighetshornet, mot den svenska ödemarkens stränga
och rena ande? Och nog bär den anden på sitt änne
skönhetens stämpel för den, som berest hans
vita rike och sett hans tysta skogar i drömmande
vila liksom i Gustaf Frödings fagra "Vinternatt":
Ej ett snöstoft röres,
under valven höres
ingen vinds musik,
snön har rett alkover,
och därinne sover
sommarns frusna lik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
