Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Gunnar och Svanheid. Av Aivva Uppström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR OCH SVANHEIÜ. 155
guld och vid sidan en bronslur samt ett svärd med
fästet prydt av gyllne lormslingor. Hjälmen
blänkte över brunt, buckligt hår. Smärt och ståtlig stod
han fralmför Rörek och sade leende:
"För väl kändie jag ditt rykte att ensam komma
hit. Här äro ’män, soim skola kämpa för (mig,
och på mitt skepp;, söan ligger förtöjt i viken»
finnas flere, vilka min lur kan kalla hit. Nu
spörjer jag, om du vill hålla fred och göra upp i godo
med mig?"
Många bönder syntes nu tveksamma.
Horga-brlidarna, som med välbehag sågo den vackre
ynglingen, sökte blidka prästen. Svanheid fattade
Gunnars hand och sålde, hon ville delia hans öde, vad
än hände. Srgniot manade godt för dem, likaså
Röreks hustru. Håskuld steg fram och begynte
lägga sig ut för Gunnarp prisade hans ätt och menade,
att åt ungmlön bjödes ett giodt gifte. Han talade så
väl, att många yppade bifall därtill.
Rörek tycktes nog detta illa vara. Men han
kunde styra människor, visste att skenbart väja vid
alltför starkt motstånd för att senare ländock göra
sin vilja rådande.
Han sade, att det vore dårskap tvist(a; om olika
gudars dyrkan. Själv ville han aldrig virka från Oden,
ehuru han hört, att svear i sjönöd åkallat Hvite Krist
och fått hjälp. Men nu tarvade han tappra män
för sitt stora företag; därför erbjöd han Gunnar att
bliva hans man med sitt folk. När Röreik vuinnit
sitt rike, kunde Gunnar dricka bröllopp.
Ynglingen rodnade, ty han urskilde d/olt hån i
rösten, men han svarade lugnt: "Du vet väl, att
jag i sommar ’är nöddj att följa kung Olof, men så
snart han ger mig fri, vill jag ikom/ma efter i
’öster-väg och strida, för dig." — "Mycket torde då ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
