Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svenskar i Estland. I. Av Joel Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
svenskarnas antal till nuviatmnde siffran på c:a
8 000 sjäUlar. Hela byar utdogo på så sätt, och
ester inflyttade i stället, t. ex. byarna Digerskog och
Pensiåkea* i Nuckö focken. Vidsträckta
svenskområden gingo likaledes, förlorade genom
adelskapets tilltag att utflytta de halsstarriga svenskarna,
vilka ej ville böja nacken under träldomsoket, och
införskriva ester från det inre av landet — svenlska
D>agö, byn Lill-Harg i Nuckö m. fl. orter. Dessa
svenskiar tillämpade vikingabalk ens förordnande:
"Förr’n du stryker, gå hellre i kvav." Ett stramt
honnör för d’es;s’a frihetsmartyrers minne! Och
även under träldomens nesligaste dagar, då de
behandlades som oskäliga djur, var kärleken till det
svenska så fast rotad, att det ansågs som en iskam
att ingå äktenskapliga förbindelser med ’elster.
Denna ^uppfattning kvarlever fortfarande än på en del
svenskorter, t. ex. kommunen Rikull i Nuckö
socken. Fiaist isvenskområdet grängar omedelbart till
estniska byar, har idtet knappast förekommit, lätt
giftermål ingåtts mellain des’s’a olika befolkningar. Där
blandningar ingåtts har, beklagligt no!g, religiöst
nivelleringsarbete varit orsaken. Svenska seder
och bruk hava stämplats ispm dgnldaktiga,
ålderdom-ligla prydnader och grannlåt som höigmjod. Och då
fördämningarna en gång birutits, såsom på halvön
Nuckö s,amt byn Sutlep i Socknen med samma namn,
då ig’år det med stora steg utför. I numera så Igbdt
som föiisfedskommunen Wichtlerplal, även byn
Karkis nära staden Baltischtport, tviar det (kyrkans och
skblans förenade anstränignibgar, som fötfde
svenskheten till ’undergångens brant. För präster odh
lärare var det ju vidare bekvämare islippa den
be-sväirligla ioch förhalade svenskan. Siamma tendens
kan numera iakttagas -även på Nuckö, där isjälasör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
