Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Svenskar i Estland. II. Av Joel Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKAR I ESTLAND, 299
ställdels! i utsikt kulturell autonomi med egna
skolstyrelser o. s. v. Ehuru dessa löften av olika istkäl
ännu ej erhållit laglig sanktion, hava vi praktiskt
tagit haft desjsa förmåner. Och tills dato hava inga
ten deniser till de svenskspåkiga skolornas
styvmoderliga behandling gjort isig gällande.
Det nya statsskicket skänkte oss alltså nya
rättigheter och framtidsmöjligheter men också ’stora
förpliktelser, (särskilt vad skolan beträffar. Allt måste
göras om så godt som från början. Men det blev att
formligen hålla svärdet i ena handen och mursleven
i den andra. Landet befann sig i brinnande krig
på liv och död med den ofantliga övermakten. Alla
tillgängliga ’medel och’ bästa krafter skulle ägnas
åt landets försvar. Den ena rekvisitionen följde den
andria. Oclh utsikterna på fronterna sågo ibland allt
annat än ljusa ut. Var den röda faran någtot så när
avvärjd, <så blev det att vända fronten mot söder
mot de historiska fienderna, de adliga godsägarne
orih deras värvade skaror. Endast dkimnigheten ofm
våra förhållanden odh illvilja kan förringa dessia
Estlands jättekraftprov. Trots allt ägnade de
maktägande skolväsendet iden istörsta uppmärksamhet.
Som allt skulle göras från början, så beslöts lägga
skolans bas så bred som att oanlägga folkskolan
till bottenskoÜia. Vad oss svenskar beträffar, $å
skulle även vi efter slutad 6—7 årig folkskola få
högre fortsättninglslsikola. TJtan tvivel torde brister
vidlåda de nya skolförordn ingarna liksoim hela det
färska ’statsskicket för övrigt, mien <att viljan varit
den bästa, det kan ingen förneka.
Arvet från ryska tiden, de breda lagrens
likgiltighet för skolan, .s.atte och sätter dock fortfarande
sto-ra hinder i vägen för undervisningsväsendets
reformerande, ej minst i de svenska bygderna. Man
försöker på alla sätt slippa den besvärliga obligatoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
