Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Onkel Frans. Av — e —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
egen anläggning. De voro verkligen förtjusande
dessa båda, den åldriga modern och den snart
femtioårige sonen, vilken alltjämt i Gamla fruns ögon
förblev den lille gossen, som behövde hennes
omsorger.
Dessa besök hos modern voro den mörka vinterns
ljuspunkter. Men när Frans kommit tillbaka till
sitt eget ensliga hem, var han lika förnöjd som
alltid, kokte sitt kaffe, gick sina vanliga
promenader vid stranden och drömde om alla storverk, som
skulle utföras, så fort det började våras.
Så kom sommaren och med den de efterlängtade
vännerna. Deras första besök gällde naturligtvis
Onkel Frans — det var ett smeknamn, som han
förvärvat under årens lopp — de hyste ju, som
rimligt var, ett livligt intresse för hans företag.
»Nå, hur går det i år?» frågade de ivrigt. Och
onkel Frans måste erkänna, att det mesta slagit fel;
det hade ej på något sätt motsvarat hans
förväntningar. Våren hade varit så ovanligt torr, allting
hade formligen torkat bort, trots alla hans
bemödanden att bibringa den magra myllan en smula
fuktighet.
»Men vänta bara tills nästa år, mina vänner, då
ska ni få se på annat!» Han var så full av
förtröstan, så optimistisk och så rörande tålig, att han
gjorde vännerna nästan lika förhoppningsfulla, som
han själv var. Att kunna stå ut med att vänta på
»det vidunderliga» ett helt år, att bli i grund
besviken och ändå tåligt vänta och tro på nästa års
framgång, däri ligger något stort, som måste väcka
beundran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
