Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV
filosofi, som skulle kunna göra anspråk på aktuell betydelse.
1 formellt avseende utvecklades under Burmans inflytande
Lager-walls anlag för logisk dialektik men också böjelsen för skeptisk
och ironisk självkritik. Mellan läraren och lärjungen knöts så
småningom ett rent personligt vänskapsband, som varade livet ut. —
Efter 1893 kunde Lagerwall också draga nytta av de
nyblivna docenterna Efraim Liljeqvists och Axel Hägerströms
föreläsningar och seminarieövningar. Därjämte var han en flitig
deltagare i Filosofiska föreningens sammanträden. Där höll han
den 2 april 1894 ett föredrag “Om anarkismens teori“ och jan.
1895 ett “Om idéernas transscendens hos Platon“. Båda
ämnena äro typiska för de självstudier han bedrivit under de
första Uppsalaåren. Den grekiska filosofien hade han ägnat
ett ingående studium på grundval av Zellers “Philosophie der
Griechen“ under ständig jämförelse med Windelbands
framställning av samma epok och Bibbings studier över Sokrates och
Platon jämte andra mera speciella arbeten. Han utvecklar
därvid till allt större klarhet den idé, som vi redan skymtat i de
första filosofiska försöken och som utformas på följande sätt i
nämnda Platon-föredrag: “Därigenom [näml. genom att innebära
det absolutas närvaro i mänsklig tanke] blir en filosofisk tanke
genom att vara förfluten aldrig blott och bart ett öfvervunnet moment
i tankeprocessen, utan allt framgent en lefvande tanke för
så-vidt och så långt den är filosofisk. Detta förhållande ger ett
speciellt värde och intresse åt filosofiens historia genom hvilket
den äfven i förhållande till andra vetenskapers historia får en
särskild ställning. Ett uttryck för denna ställning är, att
filosofiens historia — just ss filosofiens — ej blott är historia utan
likaväl alltid filosofi. “ Vi uppsöka de stora tankesystemen icke
för att försjunka i dem eller tilläventyrs restaurera deras
byggnader utan för att i deras frågor och svar se ett arbete med
våra, d. ä. den samtida aktuella forskningens uppgifter. Denna
idé är icke originell för Lagerwall, men han har, såsom vi skola
finna, varit den trogen under alla sina filosofiska strävanden.
Törhända måste denna inställning betraktas som mindre
gynnsam ur strängt historisk synpunkt — faran ligger blott alltför
nära att söka skatta de historiska lagren på en must, som de
icke ge — och den frågan förtjänar övervägas, om icke den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
